Back
Torkel Falkenberg

Låt oss presentera Torkel Falkenberg

04.12.2019
- Grants

Torkel Falkenberg - ledare för forskargruppen för Integrativ vård vid Karolinska Institutet och stiftelsens mångåriga stipendiat, berättar om sitt arbete och den integrativa vården i Sverige

Under min ledning har forskarkonstellationen Integrativ Vård vid Karolinska Institutet verkat i nästan tjugo år för att öka den akademiska kunskapen om den traditionella, komplementära och integrativa vårdens möjligheter och begränsningar. Forskningsfinansiering har varit en stor utmaning för oss och bidrag från Gyllenbergs stiftelse har utgjort ett viktigt stöd för vår akademisering av ämnesområdet. Långsiktigt vill vi bidra till hälso- och sjukvårdsutveckling på ett sätt som inbegriper evidensinformerad integrerad vård utifrån resultat av breda, tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Projekten kombinerar ofta kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och vår forskningsgrupp samarbetar med en rad forskare från skilda fackområden som omvårdnad, medicin, medicinsk antropologi, liksom (i relevanta fall) hälsoplanerare, hälsoekonomer och beslutsfattare. Vår forskarkonstellation har varit aktiv inom internationella och nationella forskarsamarbeten, vilka resulterat i flera doktorsavhandlingar, hundratals refereebedömda vetenskapliga arbeten, bidrag till internationella riktlinjer och insatser vad gäller inriktningen av den strategiska Komplementär och Alternativ Medicin (KAM)-forskningen genom forskarnätverket CAMbrella (EU) och Världshälsoorganisationen WHO. Vi leder också utbildningar i KAM och integrativ vård på kandidatnivå för studenter på Karolinska Institutets läkar- och sjuksköterskeprogram. Vi anlitas också som konsulter åt hälsoplanerare och beslutsfattare, inklusive WHO där jag deltagit i den inre planeringsgruppen för WHO Global Strategy for Traditional Medicine 2014-2023.

I USA erbjuder i princip alla stora sjukhus av rang, eller enskilda förskrivare för den delen, olika typer av integrativ vård. Samma sak gäller många länder i Europa. Även våra nordiska grannländer, Norge och Danmark, verkar i större utsträckning för denna typ av vårdform genom strategiska forskningssatsningar och omskrivningar av hälso- och sjukvårdslagen för att möjliggöra integrativ vård, för de patienter som så önskar. Antroposofiskt inriktade sjukhus, vårdcentraler, vårdpersonal tillhör vardagen och ses som del av framtidens hälso- och sjukvårdsmodell i Tyskland och Schweiz. Vidarkliniken utanför Järna i Sverige var ett antroposofiskt sjukhus i mer än trettio år, där legitimerad vårdpersonal samarbetade med terapeuter inom massage, målning, modellering, musik, dans, bad, samtalsterapi och där alltså den vanliga vården integrerades med den antroposofiska medicinen. På tvärs med mycket av det samlade vetenskapliga underlaget avslutade Stockholms Läns Landsting sina vårdavtal med kliniken vilket resulterade i konkurs i augusti 2019. Vidarklinkens unika läge, och särskildhet har attraherat många forskningsinsatser över decennier som resulterat i doktorsavhandlingar och en mängd vetenskapliga publikationer. Man får nog säga att Vidarkliniken är en mycket välbeforskad verksamhet med resultat som har implikationer för antroposofisk integrativ vård i synnerhet men också för konventionell vård mer generellt. Sjukhusets egna utvärderingar och utomstående forskningsprojekt har visat att många patienter vid utskrivning rapporterat ett ökat välbefinnande, att man känner sig bekräftad, respekterad och har en ökad upplevelse av livet som mer meningsfullt. Men för många beslutsfattare och vårdaktörer räcker in detta, utan man behöver också hälsoekonomiska underlag kring vårdutnyttjande, sjukskrivningstal, och läkemedelsanvändning för att förstå de samhälleliga och individuella vinsterna av sådana positiva men subjektiva effektmått. Alltså; är det hälsoekonomiskt försvarbart att satsa på vårdformer som strategiskt satsar större resurser på livskvalitetsförbättrande och patientbemötande åtgärder (för sådana patienter som önskar detta). För att bland annat svara på detta, har vi jämfört registerdata 2005-2010 över kostnader och effekter för patienter med kronisk smärta eller stress som fått vård vid Vidarkliniken jämfört med matchade kontrollpatienter som fått konventionell sjukvård. Med stöd från bland annat Gyllenbergs stiftelse har vi kunnat visa på positiva förändringar i läkemedelsförskrivning för patienter med smärt- och stressdiagnoser som vårdats med antroposofisk integrativ vård respektive konventionell vård. Resultaten från dessa studier indikerar att förskrivningen av vissa receptbelagda läkemedel såsom analgetika vid smärta, respektive sömnmedel/lugnande medel vid stressrelaterad ohälsa, tycks kunna minska efter antroposofisk integrativ vård men öka efter konventionell vård. Sådana här observationsbaserade undersökningar kan bidra till hypoteser om förändringar i vissa typer av patienters resursanvändning över tid efter olika typer av vård. På grund av den retrospektiva obervationsbaserade designen går det dock inte att uttala sig om kausalitet, eller orsakssamband. Så även om det finns en till synes positiv trend i minskad resursanvändning, att livskvalitet verkar förbättras över tid och att förskrivning av vissa läkemedel tycks kunna minska för vissa patienter samt att även sjukskrivningstalen går ned, så går det inte entydigt att säga att orsakerna till dessa observationer helt eller delvis beror på den integrativa vården utan det kan även finnas andra orsaker som bidrar. I ett nästa steg har vi därför intresserat oss för att försöka förstå hur vården fungerar och också här har Gyllenbergs stiftelse varit instrumentell för våra undersökningar kring långvarig smärta. Långvarig smärta orsakar stort lidande för individen såväl som samhället. I en studie av 840 000 patienter med långvarig smärta beräknade Gustavsson och medarbetare att den totala kostnaden för denna patientgrupp i Sverige motsvarar 32 miljarder SEK (10% av BNP). Mot bakgrund av detta har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering SBU identifierat behandling av långvarig smärta som ett forskningsområde av hög prioritet. Eftersom Integrativ vård har visats ge hög patienttillfredsställelse och att våra forskningsresultat indikerar minskade vårdkostnader och minskad sjukskrivning, samt att andra forskare, bland andra Ornish påvisat påverkan på vår biologi och livslängd, så ämnar det pågående Exigence projektet studera denna komplexitet i mer detalj. Påverkan på livslängd indikeras bl.a. av nobelpristagaren Elisabeth Blackburns resultat där typiskt integrativa inslag har lett till ökad DNA stabilitet hos patienter. Således är det övergripande målet med denna nya forskningsansats att utvärdera två olika komplexa vårdinterventioner inklusive integrativ vård för patienter med långvarig smärta. Den kliniska observationsstudien är avslutad och allt material är insamlat. För närvarande analyserar vi effekter på genomisk stabilitet genom studier av kromosomlängd och telomerasaktivitet i blodet hos smärtpatienter och om det är möjligt att koppla dessa till andra viktiga utfall som hälso- och sjukvårdskonsumtion, livskvalitet samt patienters och vårdgivares egna upplevelser av vården. Resultaten kommer att vara vägledande för framtida kliniska prövningar men också för utformning av vårdprogram för patienter med långvarig smärta inom den antroposofiska vården men också med evidensinformerade implikationer för den konventionell vårdens utformning.

Så trots att Vidarkliniken i Sverige för en tynande tillvaro för tillfället så förväntar vi oss forskningsresultat och avhandlingar baserat på redan insamlade data under lång tid framöver. Månne dessa resultat inspirerar och akademiserar nya initiativ i Norden för våra patienters bästa? Ja, med fortsatt förtroende från våra finansiärer hoppas vi kunna bidra till dylika utredningar!