Anu-Katriina Pesonen
Forskning kring sömn har genomgått en intensiv ökning runt om i världen. Det centrala syftet med sömn är vila och återhämtning. Därför är det fascinerande att inse att sömn inte endast är ett vilotillstånd utan att hjärnan aktivt "arbetar" när vi sover.
Sömn är alltså inte ett avbrott mellan vakenhet, utan en intressant nivå för hjärnans aktivitet som reglerar människans välbefinnande. Tyngdpunkten ligger på ordet aktivitet, eftersom forskningen just nu tar fram ny information om vad denna aktivitet är och vad den påverkar. Istället för att se sömn som en separat del av dygnet, fristående från all annan medveten aktivitet, har sömnforskningen visat att sömn och vakenheten hör ihop. Saker vi upplever i vaket tillständ påverkar sömnen och sömn påverkar hur vi upplever den påföljande dagen.
Min forskningsgrupp Sleep & Mind vid Helsingfors universitet studerar hjärnans aktivitet under sömn. Forskningen är koncentrerad kring minnesfunktioner och hur känslomässiga minnen förändras under natten. Vår grupp utför experimentiell sömnforskning och vi bygger upp kontrollerade, experimentiella forskningsförhållanden för att få en möjligast detaljerad information om hjärnans aktivitet under sömn. Vi mäter sömn och hjärnans aktivitet i sömnlaboratoriet vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Speciellt intresserade är vi av hur känslomässiga upplevelser eller minnen relaterade till känslor omformas under sömn. Neurologiskt är detta relaterat till att det under sömn uppkommer förstärkningar eller försvagningar av synaptiska kontakter och neurala omorganiseringar av färska minnen. Vi pratar om en konsolidering av minnet under sömn, det vill säga en förstärkning av kortikala minnesrepresentationer (eng. memory engram). Hjärnan aktiverar sig själv i både lätt och djup sömn för att möjliggöra denna förstärkning. Svängningarna i hjärnans aktivitet under sömn kallas sömnspindlar (eng. sleep spindle).
Ett annat centralt område som vi intresserar oss för är REM-, dvs. parasömn. Under REM-sömn påminner hjärnans aktivitet mest om aktiviteten under vakenhet och typiskt för REM-sömn är hjärnans plasticitet – saker upprepas i sinnet och upplevs också på nytt, nästan slumpmässigt, men inte helt. Samtidigt aktiveras de områden i hjärnan som ansvarar för känslor, såsom amygdalan. Som ett resultat av upprepningar från minnet kan även minnesbilderna förändras – till exempel kan skrämmande eller pinsamma känsloupplevelser spädas ut under nattens lopp. Med hjälp av stödet av Gyllenbergs stiftelse har vi bl.a. visat hur aktiviteten i hjärnan förändras under sömn till följd av olika händelser som föregår sömnen, som djupandning, lyssnandet på musik eller efter en akut stressupplevelse. Vi har också visat att REM-sömn spelar en betydande roll vid upprätthållandet av det emotionella minnet. Det är väl känt att vi i vaket tillstånd upplever vissa saker mer meningsfulla än andra. Vi forskar också i hur hjärnan formar minnet under natten efter att man medvetet försökt komma ihåg saker vs. då man försökt glömma saker; vi intresserar oss av varför hjärnan väljer vissa saker för bearbetning under sömn.
Vår grupp är också intresserad av om olika människor har olika hjärnaktivitetsprofiler i sömn-vakenhet-kontinuumet, efter att ha somnat och under REM-sömn. Med stöd av Gyllenbergs stiftelse har vi samlat in nytt material där vi jämför individuella hjärnaktivitetsprofiler för personer med sömnproblem och personer med ångestsymtom med friska kontrollpersoner med hjälp av maskininlärningsalgoritmer. Vi kommer att kunna skicka våra första publikationer från detta projekt för granskning under våren 2024. Maskininlärningsmodellerna skapar nya typer av analysmetoder för att kunna förstå vad som händer under sömn och dessa kan användas i många typer av framtida sömnforskning.
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses stöd åt vår grupp har varit betydande för vårt forskningsarbete. Vi vill varmt och respektfullt tacka till stiftelsen för detta.
