Kunskapens ansikten - Pekka Louhiala ”Medicinsk filosofi lär oss att klara osäkerhet”

”Inom medicinen måste man ibland fatta avgörande beslut under stor osäkerhet. Ibland vore det bra att stanna upp och säga att vi helt enkelt inte vet tillräckligt”, anser Pekka Louhiala som är professor i medicinsk filosofi och etik vid Tammerfors universitet. Han är en av de forskare som har beviljats en professur av Gyllenbergs stiftelse.

Pekka Louhiala är läkare och filosof. Filosof blev han av misstag, läkare skulle han till en början inte alls bli.

Men med en morbror som var läkare hade han i och för sig ett visst intresse för yrket, men biologistudierna i gymnasiet gick trögt, så det blev matematik och databehandling när det var dags för universitetet. Efter ett år där slogs han av känslan att ingetdera ämnet skulle möjliggöra en genuint intressant karriär.

”Jag beslutade att söka in vid medicinska om ett år, och insåg samtidigt att här har jag mitt livs tillfälle. Under ett år skulle jag kunna läsa vad som helst eftersom jag snart skulle byta disciplin”, säger Louhiala. Det där ”vad som helst” blev filosofi som Louhiala sedan inte kunde släppa.

Att arbeta som läkare är att fatta beslut: Vilken diagnos patienten ska få och hur patienten ska behandlas. Filosofi däremot är att ställa frågor. På Pekka Louhialas kurser i medicinsk filosofi vid Tammerfors universitet får studenterna reflektera kring medicinska frågor ur ett filosofiskt perspektiv.

”Det finns många frågor inom medicinen som inte avgörs inom vetenskapen själv. Under coronapandemin har frågan om osäker kunskap diskuterats en hel del i det offentliga. När är det tillräckligt säkert att någonting fungerar eller inte fungerar?”, funderar Louhiala.

Inom medicinsk forskning kan man t.ex. också behöva bedöma om det finns tillräckligt starka bevis för en viss sak. Louhiala anser att hans uppgift är att väcka till reflektion kring vad bevis överhuvudtaget är och vad som räcker som bevis.

Många definitioner bygger på ömsesidigt avtal. Inget hindrar väl att ibland komma överens om något annat om starka skäl finns.

Också annat än etik

I namnet på Louhialas professur finns två stora ord: filosofi och etik.

Professorn själv anser att ordens ordningsföljd har betydelse. Han har eftersträvat att inkludera i synnerhet ett filosofiskt perspektiv i undervisningen och forskningen.

”Det skrivs avsevärt mycket mer om etik inom medicinen och etik behandlas även mer och mer i läkarstudierna. Det är värdefullt att det ingår även annat än etik i den här professuren”, säger han.

Under de senaste åren har Louhiala forskat i synnerhet kring den s.k. placeboeffekten. I vardagliga sammanhang kan ordet avse att patientens symtom förbättras trots att denne får placebo – dvs. ett preparat som inte borde ha någon effekt alls.

Louhiala framhäver att det ger en alltför ensidig bild av placeboeffekten att endast inrikta sig på läkemedlets effekt.

”Man borde tala om vårdrelationens effekt. Då skulle man skilja på det som sker i patientrelationen i tillägg till den farmakologiska effekten”, tillägger han.

Med andra ord: redan vårdrelationen till läkaren har ofta en äkta, positiv effekt i sig. Detta bör man enligt Louhiala inte underskatta genom att tala om ”bara placebo”.

Coronaepidemin ökade osäkerheten inom medicinen

Pekka Louhiala anser att medicinsk filosofi även hjälper att uthärda osäkerhet. För det har det funnits ett stort behov i synnerhet under coronapandemin.

”Det coronavirusläge som rådde våren 2020 skapade ett stort tryck på att göra något. Samtidigt saknade vi sådan kunskap som medicinen vanligtvis grundar sina beslut på. Avgörandena måste alltså tas under stor osäkerhet”, säger Louhiala.

När han drar sig till minnes pandemins början citerar han filosofen Bertrand Russell som 1945 skrev sitt stora verk Västerlandets filosofi. I inledningen skrev Russell:

”Den viktigaste behållningen av studiet av filosofien är i vår tid kanske att den kan lära oss att leva utan visshet och likväl utan att förlamas av tvivel.”

Louhiala anser att det i synnerhet under coronatiden gärna kunde ha funnits mer rum för osäkerhet i samhället.

”Det hade varit bra att oftare ha kunnat säga att vi helt enkelt inte vet”, säger han.

Pekka Louhiala, f. 1957

- professor i medicinsk filosofi och etik vid Tammerfors universitet sedan februari 2020

- specialistläkare i barnsjukdomar, medicine doktor och PhD (filosofi, University of Wales)

- Arkiater Risto Pelkonens pris 2021

Artikeln ingår i Gyllenbergs stiftelses artikelserie, Kunskapens ansikten. Serien presenterar forskare och universitet som tilldelats en professur eller donation av stiftelsen.