Juuso Kähönen

Psykedeliska substanser hänvisar till en klass kemiska ämnen som producerar betydande förändringar i en persons upplevelse av medvetenhet. LSD, psilocybin-innehållande svampar, ayahuasca och DMT är de mest kända klassiska psykedelika, det vill säga de som verkar genom 5HT2A serotoninreceptorer. Ibland klassas även de farmakologiskt olika ämnena MDMA och ketamin som psykedeliska substanser.

Forskning om psykedeliska substanser har fått en renässans under de senaste två decennierna (Hadar et al. 2022). Efter ett decennium långt uppehåll orsakat av politiska skäl, bedrivs nu psykedelisk forskning vid toppuniversitet runt om i världen. Man hoppas att psykedelisk terapi ska kunna utgöra ett alternativ till nuvarande psykiatriska läkemedel och lovande preliminära resultat av dess användning har erhållits vid till exempel depression, addiktion och palliativ vård (Cavarra et al. 2022).

Psykedeliska substanser behandlar sinnet på ett helt annat sätt än till exempel SSRI-läkemedel (Carhart-Harris & Nutt 2017). De framkallar ett förändrat medvetandetillstånd, där en person kan hantera livets väsentliga teman på ett effektivare sätt. Perceptionen kan intensifieras och förändras, kopplingen till världen samt till andra människor kan upplevas starkare än vanligt och ögonen för världens skönhet och märkvärdighet kan öppnas. Man kan uppleva djupt meningsfulla visioner och kraftfulla upplevelser av enhet – det är därför ingen slump att psykedelika har använts i tusentals år som en del av många kulturers kunskap och helande traditioner (Dobkin de Rios 1991; Rätsch 2005). Psykedeliska substanser är inte riskfria, eftersom upplevelserna ibland kan vara mycket ångestfyllda och psykologiskt tunga, men långtidsbiverkningar vid terapeutisk användning är extremt sällsynta (Schlag et al. 2022).

Det finns bevis för att självtranscendens, självdistraktion och mystiska upplevelser är viktiga vid de psykedeliska substansernas terapeutiska effekter (Johnson 2020; Yaden et al. 2017). Förutom terapeutiska effekter kan sådana upplevelser också förändra en persons personlighet, världsbild och värderingar (Timmerman et al. 2021; Kähönen 2020). Till exempel har man observerat ökat prosocialt beteende, ökad uppskattning av naturen och ökad öppenhet för nya upplevelser (Kettner et al. 2019). Således kan psykedelika filosofiskt betraktas som transformativa upplevelser som potentiellt kan förändra personen som använder dem (Paul 2014; Letheby 2021).

Min egen forskning fokuserar på en djupare förståelse av dessa erfarenheter ur ett filosofiskt perspektiv. Jag är speciellt intresserad av sambandet mellan en förminskad upplevelse av jaget och värderingsförändringar. För tillfället skriver jag den första artikeln i min avhandling där jag tillämpar den brittiska filosofen Iris Murdochs (1997) tankar om att förstå psykedeliska upplevelser. Jag argumenterar att en förminskning av jaget (unselfing) är den centrala orsaken till psykedeliska värderingsförändringar. Detta teoretiska sätt att betrakta värderingsförändringar skulle förklara många psykedeliska värderingsförändringar som en konsekvens av ett enhetligt fenomen.

Jag hävdar att psykedeliska upplevelser kan öppna medvetenheten och att på ett mindre självcentrerat sätt se på och värdesätta världen. Känslan av stark upplevelsemässig betydelse kan frigöra oss från ett alldagligt synsätt. Vid psykedeliska upplevelser kan vi få en starkare koppling till våra värderingar, och få insikter och nya perspektiv för vad som är väsentligt. Dessutom kan våra värderingar bli mer självständiga och vi kan bli mer öppna för värdet av till exempel naturen eller konst då vi uppmärksammar och värdesätter miljön mindre styrd av vedertagna egocentriska målsättningar. Även utvärderingskontexten kan utökas till att omfatta helheter som överskrider jaget, såsom sociala eller ekologiska helheter, när det goda inte till samma grad värdesätts med jaget.

Senare i min avhandling planerar jag att fokusera på självtranscendens och dess samband till värderingar på ett mer generellt plan. Nyligen har en stor mängd filosofisk litteratur publicerats som erbjuder nya verktyg och perspektiv för att förstå dessa teman.

Förutom psykedelika är till exempel mindfulness- och meditationstekniker och andra metoder utvecklade utifrån andliga traditioner för att bemästra det begränsande jaget ett annat viktigt sammanhang som min forskning är relaterad till. Min förhoppning är att den kunskap som av filosofin och vetenskapen produceras genom dessa tekniker kan hjälpa vår kultur att utveckla nya metoder och traditioner som kan bidra att lösa de många kriser som försvagar mening, mental hälsa och vår planets ekosystem.

Genom filosofisk analys kan man teoretiskt klargöra vad som händer i dessa komplexa processer genom att tematisera och konceptualisera fenomen som det tidigare kanske inte funnits ord för och framta hypoteser som kan testas inom till exempel psykologin. Forskare inom filosofin inte bara beskriver utan också etiskt utvärderar om till exempel psykedelika och meditation har gynnsamma effekter på människornas liv.

Referenser:

Dobkin de Rios, Marlene (1996): Hallucinogens: Cross-Cultural Perspectives. Waveland Pr Inc.

Cavarra M, Falzone A, Ramaekers JG, Kuypers KPC and Mento C (2022): “Psychedelic-Assisted Psychotherapy—A Systematic Review of Associated Psychological Interventions”. Front. Psychol. 13:887255.

Carhart-Harris RL, Nutt DJ. (2017:) “Serotonin and brain function: a tale of two receptors”. J Psychopharmacol. 2017 Sep;31(9):1091-1120.

Hadar A, David J, Shalit N, Roseman L, Gross R, Sessa B, Lev-Ran S. (2022): “The Psychedelic Renaissance in Clinical Research: A Bibliometric Analysis of Three Decades of Human Studies with Psychedelics”. J Psychoactive Drugs, 2022, Jan 9:1-10.

Letheby, C. (2021). Philosophy of psychedelics. Oxford University Press.

Murdoch, Iris (1997): Existentialists and Mystics: Writings on Philosophy and Literature. Chatto & Windus. London.

Paul, L.A. (2014): Transformative Experience. Oxford University Press, Oxford.

Rätsch, Christian (2005) [1998]: The Encyclopedia of Psychoactive Plants: Ethnopharmacology and Its Applications. Rochester, Vermont: Park Street Press.

Schlag AK, Aday J, Salam I, Neill JC, Nutt DJ. (2022): “Adverse effects of psychedelics: From anecdotes and misinformation to systematic science”. Journal of Psychopharmacology. 2022;36(3):258-272.

Timmermann C, Kettner H, Letheby C, Roseman L, Rosas FE, Carhart-Harris RL. (2021): “Psychedelics alter metaphysical beliefs”. Sci Rep. 2021 Nov 23;11(1):22166.

Yaden, D. B., Haidt, J., Hood, R. W., Jr., Vago, D. R., & Newberg, A. B. (2017): “The varieties of self-transcendent experience”. Review of General Psychology, 21(2): 143–160