Julia Jäkel

Psykosomatisk risk och resiliens från födsel till vuxen ålder

Människor är sociala varelser. Vid vår forskning undersöker vi hur sociala interaktioner påverkar kroppen för att förstå orsakerna till psykosomatiska symptom och hur man kan förhindra dem. Vi använder den tidiga barndomens teoretiska risk- och resiliensmodeller för att bedöma förlopp av sociala problem och ett brett spektrum av psykosomatiska symptom.

Under tidig barndom är mödrar och fäder grundläggande för utvecklingen av neurobiologiska och emotionella system (1,2). Vid omkring 6 års ålder, då barnen börjar skolan, blir sociala förhållanden med jämnåriga och vänner allt viktigare. Att känna sig socialt accepterad i en grupp och att ha nära vänner är avgörande för social och emotionell utveckling, mental hälsa och livskvalitet (3-5). Studier har visat att socialt stöd från familjemedlemmar och jämnåriga är förknippat med en minskad risk för psykosomatiska problem under barndom och ungdom (6,7). Psykosomatiska symptom inkluderar subjektiva fysiska besvär som huvudvärk, magont eller annan kronisk smärta samt psykologiska besvär som irritabilitet och sömnsvårigheter, som inte helt kan förklaras av en underliggande fysisk sjukdom (8,9). Psykosomatiska störningar är ett växande hälsoproblem över hela världen och associeras med negativa mentala hälsokonsekvenser som humörsvängningar, personliga funktionsnedsättningar och begränsningar i arbetslivet (10-12). Hittills vet vi dock förvånansvärt lite om den specifika orsaken och förloppet av psykosomatiska symptom från barndomen till ungdomen och till vuxen ålder.

Med finansiering från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har vi initierat flera systematiska litteraturöversikter. Vi fann till exempel att forskning om psykosomatiska symptom bland individer födda för tidigt (<37 veckors gestationsålder) har försummats. På liknande sätt är studier om sambandet mellan invandrarbakgrund och psykosomatiska symptom sällsynta. Vi hoppas att våra bidrag kommer att utlösa ny forskning om dessa ämnen i framtiden.

Vi undersöker också dyadiska sociala interaktioner mellan barn och deras mödrar och fäder och tidiga regleringsproblem (d.v.s. flera eller ihållande gråt, sömn- eller matningsproblem under spädbarnsåldern och tidig barndom) (13). Regleringsproblem representerar en annan risk i det tidiga livet som kan vara kopplad till psykosomatiska symptom. Som en del av en livscykelmodell upptäckte vi att barn med flertaliga/ihållande tidiga regleringsproblem hade en högre risk för en humörstörning (oddskvot OR = 1.81 [95% konfidensintervall = 1.01–3.23]) och för att inte ha något socialt stöd från jämnåriga och vänner (OR = 1.67 [1.07–2.58]) i vuxen ålder än barn som aldrig haft regleringsproblem (14). Socialt stöd från jämnåriga och vänner gav skydd mot humörstörningar, men bara bland vuxna som aldrig haft regleringsproblem i tidig barndom (14). Detta fynd ger viktiga ledtrådar för hälso- och sjukvårdens screening och prevention för att främja hälsa och välmående för hela befolkningen. Social integration och stöd från jämnåriga och vänner är viktiga skyddsfaktorer som borde främjas mer i det dagliga livet.

Julia Jäkel

Professor i klinisk och utvecklingspsykologi

Uleåborgs universitetet

Referenser
1. A. A. Hane et al., The Welch Emotional Connection Screen: validation of a brief mother-infant relational health screen. Acta Paediatr 108, 615-625 (2019).
2. R. J. Ludwig, M. G. Welch, Darwin’s other dilemmas and the theoretical roots of emotional connection. Frontiers in Psychology 10, (2019).
3. L. M. Reyes, J. Jaekel, K. M. Heuser, D. Wolke, Developmental cascades of social inhibition and friendships in preterm and full-term children. Infant and Child Development 28, e2165 (2019).
4. K. M. Heuser, J. Jaekel, D. Wolke, Origins and predictors of friendships in 6- to 8-year-old children born at neonatal risk. The Journal of Pediatrics 193, 93-101.e105 (2018).
5. R. K. Narr, J. P. Allen, J. S. Tan, E. L. Loeb, Close Friendship Strength and Broader Peer Group Desirability as Differential Predictors of Adult Mental Health. (2017).
6. V. Ottova et al., The Role of Individual- and Macro-Level Social Determinants on Young Adolescents’ Psychosomatic Complaints. The Journal of Early Adolescence 32, 126-158 (2012).
7. S. R. Sumter, S. E. Baumgartner, Psychosomatic complaints in adolescence: Untangling the relationship between offline and online peer victimization, psychosomatic complaints and social support. European Journal of Developmental Psychology 14, 399-415 (2017).
8. APA, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). A. P. Association, Ed., (American Psychiatric Association (APA), Arlington, VA, 2013).
9. O. Gureje, G. M. Reed, Bodily distress disorder in ICD-11: problems and prospects. World Psychiatry 15, 291-292 (2016).
10. C. R. Chandrashekar, S. B. Math, Psychosomatic disorders in developing countries: current issues and future challenges. Current Opinion in Psychiatry 19, 201-206 (2006).
11. T. Huurre, O. Rahkonen, E. Komulainen, H. Aro, Socioeconomic status as a cause and consequence of psychosomatic symptoms from adolescence to adulthood. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 40, 580-587 (2005).
12. A. M. Soehner, A. G. Harvey, Prevalence and Functional Consequences of Severe Insomnia Symptoms in Mood and Anxiety Disorders: Results from a Nationally Representative Sample. Sleep 35, 1367-1375 (2012).
13. J. Jaekel et al., Infant regulatory problems and the quality of dyadic emotional connection – a proof-of-concept study in a multilingual sample. Frontiers in Child and Adolescent Psychiatry, (2024, in press).
14. J. Jaekel et al., Associations of crying, sleeping, and feeding problems in early childhood and perceived social support with emotional disorders in adulthood. BMC Psychiatry 23, 394 (2023).