Heli Viljakainen

Jag är utbildad inom näringslära och jag doktorerade år 2008 om tillräckligt D-vitaminintag. Jag fascinerades av forskningsarbete från första början och jag har huvudsakligen verkat som forskare under hela min karriär. Jag jobbade länge inom klinisk forskning vid HUCS Barnkliniken. Fokus låg på forskning gällande benstommen och omfattade mätningar av kroppssammansättning, näringsintag och näringstillstånd. År 2017 inledde jag mitt arbete vid Folkhälsans forskningscentrum, inom Hälsa i Tonåren (Fin-HIT) -uppföljningsundersökningen (www.finhit.fi). Följande år tog jag över som forskningsledare efter Elisabete Weiderpass som utnämndes till generaldirektör för det Internationella cancerforskningsinstitutet.

Fin-HIT-undersökningen grundades år 2011. Mer än 11 000 barn i lågstadieåldern rekryterades till undersökningen med målet att forska i viktutveckling och de psykiska, livsstils- och arvsfaktorer som påverkar den i ett longitudinellt perspektiv. Förutom övervikt är vi också intresserade av stört ätbeteende.

Tack vare understödet från Gyllenbergs stiftelse har vi undersökt samband mellan psykisk hälsa, motion och konsumtion av digitala medier, även kallad skärmtid, samt kroppsuppfattning och stört ätbeteende hos barn och unga. Vi identifierade fyra olika beteendeprofiler hos 15-åringar baserat bl.a. på mängden motion på fritiden och skärmtid. Nästan en tredjedel av ungdomarna placerade sig i den hälsosammaste profilgruppen, det vill säga rörde på sig mycket och använde digitala medier måttligt. Nästan en fjärdedel placerade sig i den mest ohälsosamma profilgruppen, vilket innebar mycket tv-/videotittande och spelande men bara lite motion. Dessutom gick dessa personer sent och lade sig på veckosluten. Majoriteten av dem var pojkar. De unga som rörde på sig mycket och hade en bra idrottslig självkänsla som 11-åringar hade minst sannolikhet att höra till den mest ohälsosamma profilgruppen som 15-åringar. Däremot förutspådde depressions- och ångestsymtom i 11 års ålder inte mängden skärmtid och motion fyra år senare.

De smala ungdomarna önskade sig en större kropp med större sannolikhet än de normalviktiga, medan ungdomarna med övervikt önskade sig med större sannolikhet en mindre kropp. Mängden motion ändrade på kroppsuppfattningen på olika sätt hos flickor och pojkar. De ungdomar som var missnöjda med sin kropp hade med större sannolikhet stört ätbeteende än de som var nöjda med sin kropp. Vår undersökning betonar motionens betydelse samt vikten av att främja en sund viktutveckling hos unga för att bygga upp en positiv kroppsbild.

Förekomsten av psykiska problem hos unga är på uppåtgående. Konsumtionen av digitala medier är på framfart i samhället och utmanar därmed den hälsosamma livsstilen. Detta kan ha en koppling till psykisk hälsa antingen direkt eller indirekt via sömn, kostintag och viktökning. Det behövs mera tillförlitlig forskning om de möjliga effekterna av digitala medier.

Med hjälp av validerade frågeformulär samlar vi in omfattande information om unga vuxnas vikt, kost, depressions- och ångestsymtom, upplevd stress, sömnstörningar samt skärmtid och mobiltelefonberoende. Nationella hälsoregister kompletterar vårt datamaterial bl.a. med uppgifter om diagnoser och användning av receptmediciner. Gällande områden inom psykisk hälsa samarbetar vi med Jari Lahti, professor i psykologi vid Helsingfors universitet. För näringsforskningens del samarbetar vi med Satu Männistö och Niina Kaartinen, forskare vid THL. Undersökningsdeltagarna ger ett separat samtycke för att deras salivprov och bakgrundsuppgifter ska kunna lagras vid THL Biobank, vilket möjliggör allt mer omfattande biobanksundersökningar i framtiden. Gyllenbergs stiftelse finansierar den pågående datainsamlingen vid den andra uppföljningen, då deltagarna blir myndiga.

Även förekomsten av övervikt hos barn och unga ökar i Finland. Det är fråga om en hållbarhetsutmaning, eftersom övervikt kopplas ihop med flera sjukdomar som kan försämra orket i vardagen, arbetsförmågan och därmed också nationalekonomin. Det är viktigt att förstå i vilket skede övervikt är till skada för barnets hälsa. Kan man hitta trender i den tidiga viktutvecklingen som exponerar för störningar i ämnesomsättningen? Varför är en del mera utsatta för ämnesomsättningsstörningar än andra? Vilka levnadsvanor är kopplade med skadlig viktökning? I en uppföljningsundersökning är det möjligt att ta reda på orsakssamband och identifiera molekylära mekanismer som förhoppningsvis är till nytta för att förebygga övervikt i framtiden.

Jag drömmer om att jag i mitt arbete som forskare kan främja barns och ungas välmående i Finland. Beträffande fetmaepidemin efterlyser jag helhetsbaserad problemlösning, där det behövs tvärvetenskapligt kunnande. Jag känner att jag har lyckats i mitt arbete då vi skapat omfattande samarbetsgrupper, där flera forskare bearbetar sina idéer utifrån sina egna utgångspunkter och samtidigt stöder varandra. Vetenskap är som ett lagspel, där det behövs god samarbetsförmåga och sensibilitet att lyssna på andras åsikter och förmåga att utmana sitt eget tankesätt. Varje publikation är ett steg framåt och ett beviljat understöd är en klapp på axeln, ett erkännande att någon annan tror på min grupp och vårt synsätt.

Jag vill framföra mitt varma tack till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse för det mångåriga forskningsunderstödet!

Referenser

Engberg E, Hietajärvi L, Maksniemi E, Lahti J, Lonka K, Salmela-Aro K, Viljakainen H. The longitudinal associations between mental health indicators and digital media use and physical activity during adolescence: A latent class approach. Ment. Health Phys. Act. 2022, 22.

Leppänen MH, Lehtimäki AV, Roos E, Viljakainen H. Body Mass Index, Physical Activity, and Body Image in Adolescents. Children (Basel). 2022 Feb 4;9(2):202.

Figueiredo RAO, Simola-Ström S, Isomaa R, Weiderpass E. Body dissatisfaction and disordered eating symptoms in Finnish preadolescents. Eat Disord. 2019 Jan-Feb;27(1):34-51.

Figueiredo RAO, Simola-Ström S, Rounge TB, Viljakainen H, Eriksson JG, Roos E, Weiderpass E. Cohort Profile: The Finnish Health in Teens (Fin-HIT) study: a population-based study. Int J Epidemiol. 2019 Feb 1;48(1):23-24h.

LVD, Docent i näringslära
Ledare för Fin-HIT-undersökningen, Folkhälsans forskningscentrum
Ordförande för Föreningen för Obesitasforskning i Finland r.f.