Stiftelsen fyller 75 år! Jubileumsintervju med styrelseordförande Per-Henrik Groop

Jubileet till ära utdelar stiftelsen ett pris på 50 000 euro till en meriterad forskare eller forskningsgrupp inom den psykosomatiska forskningen. Priset utdelas vid stiftelsens jubileumssymposium i september. Mottagare till priset kan nomineras fram till slutet av mars.

På bakväggen i det ljusa konferensrummet på Gyllenbergs stiftelse hänger inramade svartvita teckningar av Helene Schjerfbeck invid varandra. På paradplats på väggen intill hänger en stor porträttmålning. Porträttet föreställer den man ur vars omfattande konstsamling teckningarna ursprungligen härstammar: kommerserådet Ane Gyllenberg, grundare av stiftelsen, testator och föregångare inom psykosomatiken i Finland.

Nu har det förflutit 75 år sedan stiftelsen grundades och Gyllenbergs arv utgör fortfarande en ledstjärna för stiftelsens verksamhet. Gyllenbergs stiftelse grundades år 1949 för att stödja psykosomatisk forskning som undersöker sambandet mellan psyket och kroppen inom medicinen.

"Jag berättar alltid för mina medicine studerande att en person till hälften är psyke och till hälften soma, det vill säga kropp. Om man glömmer endera blir resultatet av läkarens arbete inte bra”, säger ordföranden i stiftelsens styrelse, Per-Henrik Groop, professor i inre medicin vid Helsingfors universitet.

Groop betonar att den psykosomatiska forskningen specifikt fokuserar på vilka effekter ett friskt psyke har på kroppen – inte till exempel hur psykiska sjukdomar påverkar den fysiska hälsan. Gyllenbergs stiftelse har till exempel stött forskning som undersöker hur stress eller upplevd ensamhet inverkar på förekomsten av hjärtsjukdomar.

Förlusten av familjens yngste stärkte intresset för psykosomatik

Stiftelsens grundare, Ane Gyllenberg, började redan i unga år intressera sig för andlighet och psykosomatik. Modern var dotter till en kyrkoherde och fadern var inspektor. Gyllenberg växte upp i en strikt disciplinerad kristen familj. Av sin mor lärde sig Gyllenberg att livets mål är att sträva efter sanning och rättvisa i allt man gör.

Gyllenberg och hans fru Signe fick tvillingflickor. Ett drygt decennium efter det föddes den efterlängtade sonen i familjen. Men pojken dog endast en dag efter födseln. Förlusten av brodern påverkade den ena av systrarna så starkt att

hennes syn dramatiskt försämrades. Konsekvenserna av tragedin var en väsentlig drivkraft för Gyllenbergs livsverk som stödjare av den psykosomatiska forskningen.

Forskningsområdet förblir relevant genom förnyelse

Hösten 2024 kommer Hanaholmen i Esbo att fyllas med ledande experter inom psykosomatiken när Gyllenbergs stiftelse anordnar sitt 75-års jubileumssymposium. Temat för symposiet är “Psychosomatic medicine revisited”, en återgång till den psykosomatiska medicinens ursprung. Jubileet till ära vill stiftelsen vända sig till det förflutna samtidigt som man blickar mot framtiden – forskningsfältet har förändrats avsevärt de senaste decennierna.

"Till exempel magsår ansågs länge vara ett psykiskt problem. Så sent som på 70-talet behandlades den genom att man opererade ut delar av magsäcken eller kapade av nerverna. Senare har det visat sig att orsaken till ett magsår oftast är en infektion. En antibiotikakur räcker vanligen som behandling, säger Groop.

Upptäckten gjordes av en australisk duo, läkaren Barry Marshall och patologen Robin Warren. Marshall svalde en odling med helicobacter, fick strax efter det en infektion i magen, tog en antibiotikakur och tillfrisknade. Duon skrev ett sammandrag av experimentet och erbjöd det till gastroenterologiska tidskrifter, men ingen ville publicera det.

Först flera år senare fick duon Nobelpriset i medicin för dessa forskningsresultat.

Ett ansenligt pris för betydande forskning

Enligt Per-Henrik Groop är det just där värdet av psykosomatiken ligger: forskare och läkare lär sig hela tiden nya saker om sjukdomar och deras uppkomst och hur de inverkar på människors allmänna välbefinnande. Men ingen omvälvning sker över en natt, utan fynden är ett resultat av långvarig forskning.

I anslutning till 75-årsjubileet vill Gyllenbergs stiftelse nu belöna forskare som utför denna typ av forskning. Under symposiet i september utdelas ett pris på 50 000 euro åt en betydande nordisk forskare eller forskningsgrupp. Det är frågan om ett avsevärt pris för ett ganska marginellt vetenskapsområde i Finland. Stiftelsen tar emot förslag till mottagare av priset ända till den 31.3 genom kontakt med stiftelsens stipendie- och kommunikationsansvariga Antonia Laszlo, antonia.laszlo@gyllenbergs.fi.

”Stiftelsen har på ett betydande sätt understött psykosomatisk forskning sedan 1950-talet. Detta är också syftet med stiftelsens existens. Med priset firar vi vad vi uppnått och hedrar den högkvalitativa forskning som görs inom området, säger Groop.

Temat för priset är högaktuellt: nu om någonsin behövs en djup förståelse för den helhet som psyket och kroppen utgör. Världshälsoorganisationen WHO har kallat stress för 2000-talets hälsoepidemi. Enligt samma organisation lider nästan 300 miljoner människor globalt av depression. Detta gör Groop orolig.

”Speciellt unga människor mår allt sämre. Krig, miljökriser och de höga kraven i arbetslivet och studierna är betungande. Samtidigt har användningen av sociala medier väldokumenterade effekter på den psykiska hälsan. Vi lever i centrum av en enorm stress."

Ett liv tillägnat sanningen

När Ane Gyllenberg dog 1977 lämnade han efter sig mera än det betydande arv han samlat som framstående affärsman och sitt stöd för den psykosomatiska forskningen. Den omfattande konstsamling som han samlade tillsammans med hustrun Signe, med bland annat tavlor av Schjerfbeck och Gallen-Kallela, kan idag betraktas av allmänheten på konstmuseet Villa Gyllenberg, som uppfördes under parets livstid.

Allt detta är helt klart en hedersfråga för Per-Henrik Groop. Han talar hellre om stiftelsens testator än om sig själv – stiftelsen skulle ju inte existera utan Gyllenberg.

Groop berättar dock litet om sin egen bakgrund. Läkaren som specialiserade sig på inre medicin och njursjukdomar blev forskare efter att ha sett det mänskliga lidandet hos diabetiker med nefropati. År 1997 grundade han det nationella forskningsprojektet FinnDiane, som är världens största uppföljningsundersökning om följdsjukdomar hos typ 1-diabetiker. Under samma tidsperiod ombads han tillträda Gyllenbergs stiftelses styrelse, först som ledamot och senare som ordförande. Groop är också verksam som professor vid Monash University i Melbourne.

I Gyllenbergs stiftelses konferensrum vänder Groop sitt ansikte mot fönstret, mot solljuset och pekar på grundarens porträtt som hänger på väggen. Innanför den ramen finns ett liv som byggdes på sanning och rättvisa.

"Och arvet efter detta värnar vi om här", säger han.

Text: Kristiina Markkanen, frilansjournalist