Liisa Keltikangas-Järvinen

Keltikangas.jpg#asset:355



1981 Biträdande professor i psykologi, Helsingfors universitet

1992 Professor i psykologi, Helsingfors universitet

2014 Forskningschef, Psykologiska institutionen, Helsingfors universitet

Liisa Keltikangas-Järvinen är banbrytare inom experimentell personlighetsforskning och känd för sin forskning i relationen mellan temperament och hälsa. Hon har publicerat böcker i ämnet och har förlänats vetenskapliga bokpris av Tietokirjailijat ry, WSOY Tietokirjasäätiö och Lauri Jäntin säätiö.

Vilken betydelse har stipendierna från Gyllenbergs stiftelse haft för er forskning?

Då vi år 1982 erhöll det första stipendiet gav det oss möjligheten att grunda ett laboratorium för att forska i sambandet mellan personlighet och det autonoma nervsystemet i stressituationer. Man forskade inte då i någon större utsträckning experimentellt i laboratorieförhållanden inom den traditionella psykosomatiken. Man nöjde sig med att påvisa att personligheten korrelerade med vissa somatiska symptom. Det forskades inte i de psykosomatiska mekanismerna som förmedlade relationerna, utan man tillgrep förklaringar som närmade sig mystiken, t.ex. hur det psykiska illamåendet vandrade fram och tillbaka i kroppen och tog sig uttryck i någon sjukdom. Vi var då ännu noviser inom experimentell forskning och hade inte tillräckliga forskningsresultat att visa fram för att erhålla understöd från till exempel Finlands Akademi. Vi behövde ”startkapital”. Det var avgörande för oss i det här skedet att Gyllenbergs stiftelse beslöt understöda vår forskning.

Ett annat projekt som stiftelsen stödde gällde molekylgenetik, d.v.s. att kartlägga personlighetens genetiska bakgrund. Vi kom med i första vågen av denna typ av forskning i slutet av 1990-talet. För att komma igång med denna forskning krävdes också nu en fördomsfri finansiär som trodde på vår vision istället för att kräva befintliga forskningsresultat. Dessa båda forskningsinriktningar – sambandet mellan personlighet och somatiska reaktioner samt forskning i den genetiska bakgrunden – blev de bärande linjerna för vår forskargrupp. Vi lyckades göra några så unika forskningsrön att forskare fortfarande inom vissa områden ser sig tvungna att hänvisa till dem. Följande steg var att undersöka genetikens och omgivningens samverkan och hur denna utvecklas under människans hela livscykel. Man fäste sig i synnerhet vid epigenetikens roll i den här utvecklingen.

Vad förstås med ordet temperament?

Temperamentet är den biologiska utgångspunkten för personligheten. Det är medfött, delvis ärftligt, det kan skönjas tidigt och det är förhållandevis konstant. Skillnaderna i människors temperament uttrycker medfödda skillnader i det autonoma nervsystemets funktion och i transmitterämnenas, såsom dopaminets och serotoninets, funktioner. Temperamentet är inte som sådant ett klart definierat personlighetsdrag, utan snarare en fallenhet att reagera på omgivningens stimulus på ett visst individuellt sätt. Uppfostran formar temperamentet till det vi kallar personlighet. Ett visst temperament leder inte som sådant till en viss personlighet. Personligheten är summan av erfarenheterna hur omgivningen reagerat på barnets temperament – omgivningens reaktion kan ha förstärkt eller försvagat temperamentsdragen. Man kan särskilja några tiotals olika temperamentsdrag, såsom blygsel eller att man är reserverad, söker spänning i livet, är livlig, social eller har/har inte förmåga att koncentrera sig. För uppfostraren är det viktigt att känna ett barns temperament och att ge modeller för hur man handlar i olika situationer.

Hur beaktar man barnets temperament i skolvärlden?

Bland de västeuropeiska länderna toppar Finland listan när det gäller skillnaden i skolvitsord mellan flickor och pojkar. Flickor och pojkar har inte olika temperament, men flickor och pojkar som uppvisar samma temperament belönas olika. Flickors sätt att arbeta, vilket styrs av deras temperament, belönas i skolvärlden trots att det bara är frågan om sättet att arbeta och inte skillnader i kunnandet. Vidare har forskningen visat att blyga elever blir i skuggan av de aktiva, utåtriktade och modiga eleverna och får kvalitetsmässigt ”sämre” undervisning. Detta faktum accentueras ytterligare bland pojkarna.

Vad är sambandet mellan temperament och hjärt- och kärlsjukdomar?

Temperamentet går som en röd tråd igenom vår forskning då det gäller riskfaktorer som leder till koronarsjukdom. Stress är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlssjukdomar. Det medfödda temperamentet påverkar vad en person upplever som en stressfaktor och hur hon fysiologiskt svarar på stressretningen. En situation kan för en person vara en intressant utmaning medan samma situation av en annan kan upplevas som ångestfylld. Temperamentet inverkar på både personens stresstålighet och den fysiologiska reaktionen av upplevd stress.

I Finland inleddes år 1980 en flervetenskaplig, epidemiologisk forskning, Cardiovascular Risk in Young Finns. Man följde upp hur riskfaktorer för hjärt- och kärlssjukdomar utvecklas från barndomen i en befolkningskohort. Forskningen är den enda i världen som börjar i barndomen och har fortsatt upp till medelåldern samt följt upp också psykiska faktorer. Denna kohort är en verklig skattkista för forskare från många olika områden. Utgående från det här forskningsmaterialet har också ovanstående forskningsinriktningar – den experimentella personlighetsforskningen och forskningen i personlighetens genetiska bakgrund – utgått ifrån. Nu har man gått vidare till följande generation och undersöker barnen till ”Young Finns”. I praktiken talar vi om en forskning i fyra generationer. I det första skedet samlades information om barnen, som var de egentliga forskningsobjekten, och deras föräldrar, i vissa fall också deras far- och morföräldrar. Nu undersöker man forskningsobjektens barn som börjar vara unga vuxna. Ingenstans i världen har forskare inom psykologi tillgång till ett motsvarande forskningsmaterial.

Vilka är era kommande forskningsprojekt?

Till den nuvarande forskargruppen hör totalt 21 personer varav 4 är docenter, 5 seniorforskare, 8 doktorander och 4 forskningsassistente r. Kärnan i forskningsprojekten utgörs fortfarande av personligheten och hjärt- och blodkärlssjukdomar. Förutom att vi forskar i risken att insjukna som följd av personligheten forskar vi i den ”normala” personlighetens utveckling, personlighetens genetiska bakgrund och samverkan mellan omgivningen och personlighetsutvecklingen. Andra kärnfrågor inom forskningen är depressioners utveckling under livscykeln och äldre generationers sociala marginalisering.