Historia

Ane Gyllenbergs (1891–1977) intresse för det andliga och dess inverkan på det fysiska välbefinnande var, vid sidan om det stora konstintresset, orsakerna till att Ane med sin hustru Signe (1896–1977) år 1949 undertecknade stiftelseurkunden och ansökte om lov att grunda en stiftelse. Ansökan beviljades 9.2.1950 av justitieministeriet. Han ville att forskningen inriktade sig på hur det andliga och själsliga påverkar människans fysiska funktioner och på blodforskning. Vid en senare tidpunkt utvidgade han forskningsområdet att omfatta också antroposofisk medicinsk forskning. Det första forskningsstipendiet beviljades år 1950. Traditionen att lediganslå stipendierna 24.12, Ane Gyllenbergs födelsedag, infördes redan följande år av grundaren själv, varefter stipendier har utdelats vartannat år. Det första medicinska symposiet ägde rum år 1972.

Vid grundandet av stiftelsen bestämde Signe och Ane Gyllenberg att familjens hem skulle bli ett museum där deras konstsamling förevisas åt allmänheten. År 1966 donerade Signe och Ane Gyllenberg museifastigheten och tomterna åt stiftelsen och två år senare även konstsamlingen. I sitt andliga testamente gav paret detaljerade anvisningar om hur konstskatten skall förvaltas och förkovras och uttalade sina önskemål gällande byggandet av galleriet.

År 1977 gick både Ane och Signe Gyllenberg ur tiden. Enligt parets önskan ordnades en arkitekttävling för att bygga ett galleri i anslutning till det gamla hemmet. Bottenvåningens interiör och inredning skulle behållas i sitt dåvarande skick. Tillbyggnaden skulle placeras som en förlängning på nya matsalen med ingång från kappsäcksrummet. Arkitekterna skulle också lägga vikt vid att utrymmet har ett rikligt dagsljus ”varvid samtidigt uppstår möjlighet att låta förefintliga skönhetsvärden i naturen komma till sin rätt”. Det vinnande förslaget var Per-Mauritz Ålanders ”Konst och inspiration”. Villa Gyllenberg invigdes i december 1980.

Ane Gyllenberg

Ane Gyllenberg föddes i Itis 24.12.1891 där hans far var inspektor för Perheniemi gård och senare för Tullu gård i Karkku. Hans far Eskil var en strävsam man som krävde sanning i allt, även i minsta sak. Anes mor Emilia var prästdotter från Lammi. Hon hade en stark gudstro och höga andliga ideal. Ane Gyllenberg var trogen sina förebilder hela sitt liv och skrev också i sitt testamente ”Grunden för hela mitt liv har varit en önskan att följa sanning och rätt”.


Efter avslutad skolgång studerade han vid handelsläroverket i Åbo. Hans första anställning var vid Åbo Aktiebanks huvudkontor och år 1916 blev han anställd vid Bankfirman Tom Sahlberg. År 1919 gifte han sig med bankfröken Signe Säfström och paret fick tvillingdöttrar och en son som dog vid födseln. Ane Gyllenberg köpte firman och ändrade namnet till Bankirfirman Ane Gyllenberg år 1936.

Efter att sonen dog år 1932 fördjupade sig Ane Gyllenberg allt mer i antroposofisk filosofi, som han varit intresserad av redan en längre tid. Vid sökandet efter ”det andliga” sammanföll hans tankar med den österrikiske filosofen Rudolf Steiners läror.

Anes hängivna engagemang för frimurarna, hans antroposofiska livssyn och hans stora konstintresse var de tre hörnstenarna i hans andliga liv.